Nära infrarött ljus inomhus: vad forskningen bakom SunBooster visar

De flesta av oss tillbringar numera omkring 90 % av vår tid inomhus. Inomhusljus gör att vi kan se, men det saknar en del av dagsljuset som vi inte kan se alls: nära-infrarött ljus. Den här artikeln förklarar vad nära-infrarött ljus är, vad forskningen bakom SunBooster faktiskt kom fram till och vad den inte påstår.

Den del av solljuset du inte kan se

Solljus är mer än det ljus vi kan se. I genomsnitt är över en tredjedel av det nära-infrarött (NIR) ljus, med våglängder precis bortom rött, ungefär 700 till 1 400 nm. Du ser det inte, men din hud tar emot det, och nära-infrarött ljus tränger djupare in i huden än vad synligt ljus gör.

Inomhus är det mesta av detta borta. Moderna fönster med lågemissionsglas är konstruerade för att hålla ute infraröd strålning, vilket håller byggnader varma på vintern och svala på sommaren, och LED-belysning avger nästan inget alls. SunLED, det nederländska företaget bakom SunBooster, uttrycker det så här: upp till hälften av solljusets nära-infraröda ljus når oss aldrig när vi är inomhus.

Rött ljus vid soluppgången: mer än en vacker morgonhimmel

Soluppgångens varma röda och orangea toner är ett av naturens vackraste ljusfenomen. Men solljuset innehåller mer än det röda ljus du kan se: det bär också på osynligt nära-infrarött ljus.

Rött och nära-infrarött ljus har studerats i årtionden inom området fotobiomodulering. Forskning tyder på att ljus med rätt våglängd och dos kan påverka hur mitokondrier fungerar, energiprocesserna i våra celler och kroppens naturliga återhämtningsmekanismer.

Idag tillbringar vi en stor del av dagen inomhus, där vanlig LED-belysning innehåller väldigt lite nära-infrarött ljus.

SunBooster är utformad för att kompensera för en del av den bristen. Den använder 850 nm nära-infrarött ljus, vilket också är en del av det naturliga solljusets spektrum, och gör att du kan ta emot det medan du arbetar vid din dator.

SunBooster ersätter inte morgonsolljus eller dess effekt på din dygnsrytm. Vad den däremot erbjuder är ett sätt att föra in en osynlig del av det naturliga solljuset i din dagliga arbetsmiljö.

Fotobiomodulering: en gammal upptäckt med ett långt namn

Effekten av rött och nära-infrarött ljus på kroppen kallas fotobiomodulering. Det är inget nytt. 1967 upptäckte forskare vid Semmelweis-universitetet i Budapest att rött laserljus på 694 nm påskyndade sårläkning. På 1990-talet studerade NASA rött (630 nm) och nära-infrarött (850 nm) ljus och såg snabbare sårläkning och vävnadsreparation. Senare forskning beskrev mekanismen: nära-infrarött ljus absorberas i mitokondrierna, den del av cellen som producerar energi.

Det mesta av det arbetet använde höga doser, i kliniker, för medicinska syften. Den nyare frågan är en annan: gör en måttlig, daglig dos av nära-infrarött ljus, som ges inomhus där det saknas, någon skillnad för hur friska människor mår?

Studien: nära-infrarött ljus i hemmet, sommar och vinter

Studien som SunBooster bygger på genomfördes vid universitetet i Groningen i Nederländerna och publicerades i tidskriften Biology år 2022 (Giménez m.fl.). Den var dubbelblind, randomiserad och placebokontrollerad: varken deltagarna eller forskarna visste vem som fick riktigt nära-infrarött ljus och vem som fick placebo.

• Vilka: friska vuxna med milda sömnrelaterade besvär.
• Vad: nära-infrarött ljus på 850 nm, samma våglängd som SunBooster använder, i hemmet, vid tre olika doser, mot placebo.
• Hur länge: fem morgnar i veckan, mellan 09:30 och 12:30, i fyra veckor.
• När: en gång på sommaren och en gång på vintern, för att se om årstiden spelar någon roll.

Vad de kom fram till. Vid den högsta dosen upplevde deltagarna som fick nära-infrarött ljus ett bättre humör och mindre dåsighet än placebogruppen. Deras vilopuls och IFN-γ, en markör för inflammation, gick också ner. Dessa effekter uppstod på vintern, inte på sommaren, vilket stämmer överens med teorin att nära-infrarött ljus spelar störst roll när det är lite solljus. De lägre doserna visade ingen konsekvent effekt, och ljuset förändrade inte sömnen eller dygnsrytmen.

Den sista detaljen är den viktigaste. Den visar att dosen spelar roll, och att detta är en vintereffekt med lite ljus snarare än en boost året om.

Från studien till en enhet på din skärm

SunBooster är SunLEDs svar på dosfrågan. Den använder tre 850 nm-LED-lampor och en "time-of-flight"-sensor som mäter hur långt bort du sitter och spårar hur mycket ljus du har tagit emot, så att dosen byggs upp medan du arbetar. Enligt SunLED är 2 till 4 timmars ackumulerad användning om dagen tillräckligt för att nå den dos som forskningen pekar på, och displayen visar hur långt du har kommit för dagen. Den fästs på en bildskärm eller en laptop och drivs via USB-C.

Det är också därför det inte är en lampa du sitter framför i tio minuter. Den arbetar gradvis, över veckor, på samma sätt som sömn eller motion.

Annan forskning som SunLED hänvisar till

• Roddick m.fl., Journal of Environmental Psychology, 2024: en studie av nära-infraröd strålning i omgivningsbelysning och dess effekter på kognitiv prestation, känslor och hjärtfrekvensvariabilitet.
• Van der Vloet m.fl., Journal of Biotechnology, 2024: en laboratoriestudie av mänskliga hudceller efter exponering för nära-infrarött ljus, där man tittade på förändringar i deras lipider.

Vad detta inte innebär

SunBooster är en välmående-enhet. Den är inte avsedd att diagnostisera, behandla, bota eller förebygga någon sjukdom, och den ersätter inte dagsljus, sömn eller behandling för humör- eller sömnstörningar. Forskningen utfördes på friska vuxna, effekterna sågs under vintern och individuella resultat kan variera.

Vad den erbjuder är enklare: den nära-infraröda delen av dagsljuset, tillbaka till skrivbordet där många av oss tillbringar årets mörkaste månader.

Se SunBooster SLS2000

Referenser

1. Giménez MC, Luxwolda M, Van Stipriaan EG, m.fl. Effects of Near-Infrared Light on Well-Being and Health in Human Subjects with Mild Sleep-Related Complaints: A Double-Blind, Randomized, Placebo-Controlled Study. Biology. 2023;12(1):60. doi:10.3390/biology12010060
2. Roddick CM, Wang Y, Chen FS, m.fl. Effects of near-infrared radiation in ambient lighting on cognitive performance, emotion, and heart rate variability. Journal of Environmental Psychology. 2024. doi:10.1016/j.jenvp.2024.102484
3. van der Vloet L, Ducarne Z, Heeren RMA, Berends AC, Vandenbosch M. Lipid analysis of human primary dermal fibroblasts and epidermal keratinocytes after near-infrared exposure using mass spectrometry imaging. Journal of Biotechnology. 2024. doi:10.1016/j.jbiotec.2024.10.009